Man hoppas ju varje gång att det liksom ska sitta från första försöket. Så är det ju nästan aldrig. Det pusslas och byts ut. Det förkastas och förtvivlas. Ena stunden är allt fult. Andra sekunden verkar alla problem ha löst sig. Det kan hänga på småsaker. Man flyttar någon detalj. Man lägger till en ny färg som får alla andra färger att plötsligt harmonisera med varandra. man försöker och försöker för att få fram den där känslan av att man gjort något man aldrig sett förut. Hos sig själv iallafall. En känsla av att man utvecklats. Att man faktiskt har ritat en ny bild och inte bara plagierat sig själv av gammal vana. Här är lite varianter på uppslag från Badbaljan som kommer 6 sep.
